SYDLIG HUNDHAJ

 

sydlig hundhaj

Mustelus mustelus

 

 

 

 

kännetecken:Sydliga hundhajen är en långsmal haj med grå- eller blåaktiga till gråbruna sidor och rygg, och nästan vit buk. Honan blir som vuxen omkring 80 cm, medan hanen blir drygt 70 cm. Som mest kan de emellertid bli 110 respektive 165 cm. Likt de flesta hundhajar har den platta tänder som sitter tätt ihop så de bildar en yta avsedd att krossa bytesdjurens skal med. Största vikten är omkring 30 kg.Födan utgörs främst av kräftdjur, men den tar även benfiskar och bläckfiskar. Den sydliga hundhajen lever på kontinentalhyllorna och dess sluttningar, vanligtvis på ett djup mellan 5 och 50 m. Den kan dock gå ner till åtminstone 350 meters djup.Arten är levandefödare, där fostrets gulesäck övergår till ett slags placenta som förmedlar näring från modern till fostret. Efter en dräktighet på mellan 10 till 11 månader föder honan under sommaren mellan 4 till 15 ungar med en längd av omkring 40 cm.Den sydliga hundhajen lever i östra Atlanten från Brittiska öarna och Frankrike via Medelhavet, Madeira och Kanarieöarna till Sydafrika. Den förekommer även i Nordsjön.

NORDLIG HUNDHAJ

nordlig hundhaj
Mustelus asterias




kännetecken:Nordliga hundhajen är en långsmal haj med grå- eller blåaktiga till gråbruna sidor och rygg, och nästan vit buk. Sidorna har ett stort antal vita, stjärnformade fläckar. Hajen blir vanligtvis omkring 85 cm lång, något mindre för hanen, även om den som mest kan bli omkring 140 cm. Likt de flesta hundhajar har den platta tänder som sitter tätt ihop så de bildar en yta avsedd att krossa bytesdjurens skal med. Största vikten är omkring 30 kg.Födan utgörs av kräftdjur som krabbor, eremitkräftor och hummer. Även musslor tas. Arten har därför specialiserade, platta tänder som bildar en flat "tandmatta" avsedd att krossa födan. Den nordliga hundhajen lever på kontinentalhyllorna nära sand- och grusbottnar. Den kan gå ner till över 100 meters djup.Den nordliga hundhajen blir könsmogen mellan 2 och 3 års ålder. Honan, som föder levande ungar, är dräktig i mellan 10 och 12 månader. Hon föder under sommaren mellan 10 och 15 ungar med en längd av ungefär 30 cm.Arten finns i östra Atlanten från Mauretanien och Kanarieöarna, via Medelhavet till Nordsjön. Påträffas sällsynt i Sverige.

HAVSGÖS

havsgös
Argyrosomus regius



kännetecken:
Havsgösen är avlång med stora fjäll och en dubbel ryggfena, där den främre, taggstråliga delen är hög men kort, och den bakre är mjukstrålig. Färgen på ovansidan är gråbrun, mörkare på ryggen och ljusare på sidorna. Buken är silvrigt ljus, och munhålan är gul.
Maxlängden är 220 cm, även om den vanligtvis inte blir mer än 150 cm. Maximala vikten har uppmätts till 103 kg.
Arten är semipelagisk och kan gå ner till 300 meters djup. Den föredrar sandbotten. Havsgösen kan gå in i flodmynningar, ungdjur kan även gå upp i floderna. Födan utgörs av fiskar och pelagiska kräftdjur.
Arten leker under våren och lägger pelagiska ägg.Havsgösen finns i östra Atlanten från Island, runt Brittiska öarna via Nordsjön och Sydnorge till Medelhavet, Svarta havet och Västafrika. Den finns även i Röda havet, dit den har kommit via Suezkanalen.

SKÄGGSIMPA

skäggsimpa
Agonus cataphractus



kännetecken:Som alla pansarsimpor är skäggsimpan helt täckt av benplåtar, Buken är flat, och huvudets undersida är försedd med en mängd känseltrådar, därav namnet. Nosen är dessutom försedd med två större skäggtömmar samt med fyra taggar. Den främre delen av ryggfenan, som är försedd med taggstrålar, är nästan ihopväxt med den bakre, mjukstråliga delen. Stjärten är lång och smal. I samband med lektiden får bröstfenorna en brandgul ton. Arten kan bli upp till 21 cm lång, men blir oftast inte mer än omkring 14 cm.Skäggsimpan är en bottenfisk som föredrar mjuka bottnar från grunt vatten till 270 meters djup. Födan består av havsborstmaskar och bottenlevande kräftdjur, som letas upp med de många känseltrådarnas hjälp. Arten vandrar till djupare vatten under vintern.Lektiden infaller under våren, under vilken honan lägger upp till 3 000 ljusgula till orangefärgade ägg på bottnen. De kläcks först efter 3 månader. Ynglen är pelagiska den första tiden.Skäggsimpan finns från Island och farvattnen kring de Brittiska öarna till Nordsjön, går in i Östersjön fram till Bornholm, samt norrut längs Norges kust till Vita havet. Förekommer längs svenska väst- och sydkusten, tillfällig i Finland.

STÖRRE KUNGSFISK

större kungsfisk
Sebastes norvegicus


En klart rosafärgad fisk med stora ögon och 5 trubbiga taggar på gällocket. Den nedersta av dessa är vänd nedåt (viktigt artkännetecken). Ryggfenan är mycket lång och uppdelad i två sektioner: en främre, längre del, med kraftiga taggstrålar, och en bakre, högre del med mjuka fenstrålar. Den större kungsfisken kan bli upp till 100 centimeter lång och kan väga upp till 15 kilogram.
Lever på 100 till 1000 meters djup. De yngre fiskarna håller sig närmare kusten, på grundare vatten, än de äldre.
Större kungsfisken livnär sig av fisk och större kräftdjur. Den kan bli upp till 60 år gammal.Leker under hösten. Fisken är levandefödare med inre befruktning, och hanen har ett särskilt parningsorgan. Honan föder under våren mellan 50 000 och 350 000 ungar med en längd av 5 till 7 millimeter, som är pelagiska tills de blir 3 till 4 centimeter långa. De är silverfärgade som unga, och får inte föräldrarnas rosa färg förrän de når en längd av 15 till 20 centimeter.Nordatlanten från New Jersey till Kanada i norra Nordamerika, vidare över Grönland, Island, Svalbard till Skagerack, norra Nordsjön och sällsynt i Kattegatt..

DJUPHAVSKUNGSFISK

djupavskungsfisk
Sebastes mentella




Djuphavskungsfisken är klart rosafärgad precis som större kungsfisken och påminner över huvud taget om denna; den har dock ett kraftigt benutskott framtill på underkäken, och ännu större ögon än större kungsfisken. Den har tidigare ansetts vara en underart till denna. Största konstaterade längd är 58 cm.Arten är en pelagisk stimfisk som lever i djuphavet mellan 300 och 1 400 meters djup. Den föredrar vattentemperaturer mellan 2 och 5 °C. Fisken är levandeförare. Födan utgörs av lysräkor, märlkräftor, bläckfiskar, pilmaskar och småfisk. Djuphavskungsfisken kan bli upp till 75 år gammal.Utbredningsområdet utgörs av Nordatlanten från Baffinbukten till Nova Scotia i Kanada, österut över Grönland, Island och Färöarna till Norska havet och norrut till Spetsbergen och södra Barents hav.

MINDRE KUNGSFISK

mindre kungsfisk
Sebastes viviparus






kännetecken:En klart rosafärgad fisk med stora ögon och 5 spetsiga taggar på gällocket. Den nedersta av dessa är vänd bakåt (viktigt artkännetecken). Färgen är ljusare än hos större kungsfisken. Den kan ofta ha upptill 5, ganska otydliga, mörkare tvärband på ryggen. Ryggfenan är mycket lång och uppdelad i två sektioner: En främre, längre del, med kraftiga taggstrålar, och en bakre, högre del med mjuka fenstrålar. Den mindre kungsfisken kan bli upp till 35 centimeter lång och kan väga upp till 2 kilogram.
Lever i stim på 10 till 300 meters djup, sällsynt ända ner till 750 meter. Drar sig närmare kusten på sommaren. Den mindre kungsfisken kan bli upp till 40 år gammal.
Mindre kungsfisken livnär sig av småfisk och mindre kräftdjur.Leker under hösten. Fisken är levandefödare med inre befruktning, och hanen har ett särskilt parningsorgan. Honan föder under våren upp till 30 000 3 till 5 millimeter stora ungar, som är pelagiska tills de når en längd av 3 till 4 centimeter. De är mer eller mindre silverfärgade som unga.Nordatlanten från nordvästra delen till den östra vid Island, norra Norge till Skagerack, norra Nordsjön och sällsynt i Kattegatt.